På tysta vingar
Erik Klintborg är en segelflygschef på Kronobergshed och har flugit så länge han kan minnas. Det minne som är starkast är första ensamflygningen. Den glömmer man aldrig.
-Min far växte upp intill flygplatsen och började flyga redan som grabb. Han var väldigt aktiv flygare under min uppväxt och jag tjatade mycket om att få följa med, så även jag har tillbringat stor del av min uppväxt här ute. Och har varit med och flugit så länge jag kan minnas.
Två gånger per år anordnar klubben ”prova-på-dagar” och det brukar vara populärt. Många som kommer har fått ett presentkort på en flygtur. Vid sådana flygturer sitter piloten bak i planet med eleven i framsätet. På marken finns folk som håller kontakt via kommunikationsradion. Ett motordrivet plan drar upp segelflygplanet i luften och på lagom höjd kopplar segelflyget ifrån linan och svävar iväg. Motorplanet tar in linan innan det återvänder för att landa.
Vad tycker de som provar på om att flyga segelflyg?
-De flesta sitter och skrattar när de har landat, säger Erik, som tycker att även jag ska prova på att flyga idag. Du kommer att få jättefina bilder uppifrån, säger han med ett flin.
Ibland har jag tänkt att det skulle vara spännande att testa segelflyg, men än så länge finns inte tillräckligt med mod, så jag tackar vänligt men bestämt nej.
Solen skiner och det är ganska vindstilla. En bra dag för den som inte är så van, eftersom luften är lugn.
-Vi som är vana föredrar mer moln eftersom vi flyger med hjälp av termik, den varma luften som stiger uppåt, berättar Erik.
Det finns fler luftströmmar som man kan flyga med. Termikflygning är den vanligaste segelflygmetoden i Sverige. Termiken bildas av solstrålarna, som värmer upp marken. Det i sin tur värmer upp den omgivande luften och skapar en varm luftblåsa. Dessa släpper från marken och stiger uppåt. Segelflygaren utnyttjar den uppåtstigande termiken genom att lägga flygplanet runt blåsans centrum och cirklar sig uppåt i en brant sväng. Vid distansflygning, som kan bli på mer än 500 km "hoppar" man från blåsa till blåsa. Hang är en annan sorts luftström som segelflygplanet flyger på, en uppåtströmmande luftmassa framför en sluttning, Våg är en form av lävågor eller stående vågor som under gynnsamma omständigheter kan föra ett segelflygplan upp till höjder på 13 000 meter.
För att hitta rätt i luften används både GPS och karta. Det händer att vindarna inte håller så länge att det går att flyga tillbaka till den egna flygplatsen och då väljer man att landa exempelvis på en åker.
-En del kallar det för att vi nödlandar, men det är fel. Det handlar om en vanlig landning för oss, säger Erik.
På frågan om hur farligt det är att segelflyga säger han att han själv är betydligt tryggare upp i luften än på vägen bland alla mötande bilar. Dessutom finns det ingen motor som kan stanna, vi glider i luften, säger Erik.
Planen man seglar med rymmer oftast en person, och det gäller att ha rätt vikt för att planet inte ska luta bakåt. Minst 70 kilo bör piloten väga, annars måste man fylla på med vikter. Klubben äger ett antal plan inklusive motorplanet som används för att dra upp segelflygplanen.
Planen har breda vingar, upp till 18 meter. När man har landat på något annat ställe än hemflygplatsen monterar man av vingarna och transporterar planet i en lång släpvagn tillbaka hem.
Det finns många olika slags tävlingar: sträckflygning där man flyger en bana och det gäller att flyga snabbast. Höjdflygning är en annan tävling och det svenska rekordet är 10 000 meter, berättar Erik. Flyger man över 3500 meters höjd måste man ha syrgas. Vanligen ligger planen på 1000 – 1500 meters höjd, då har man god utsikt ner till marken.
På vintern ägnar man sig åt att serva och underhålla planen. Planen köps färdiga men monteras ihop på plats.
Under ett par vinterveckor är det flygläger uppe i Ottsjö i Jämtland. Då startar man och landar på en frusen sjö upp mellan bergen. Bergen hjälper luften att stiga, menar Erik.
Är det en dyr sport?
-Det beror på vad man jämför med, det är exempelvis billigare än en hockeysäsong, svarar Erik.
För att få flyga ensam krävs att man har ett certifikat. I det ingår flygtimmar, teori och radiokunskap. När man har fått sitt certifikat hyr man flygplanen från klubben och betalar för tiden i luften och för starthjälpen. Det finns olika sätt att betala, en variant är att man skaffar sig abonnemang för flygplan för hela säsongen. Det går också att abonnera på starthjälp.
Just nu erbjuder klubben ungdomar under 20 år ett certifikat med hjälp av ett stipendie om de tar sitt certifikat inom ett år. Då kostar det 12 700 kronor istället för 23 000 kronor som är ordinarie pris. Med ett certifikat i handen är det sedan fritt att flyga omkring över Småland själva eller med kompisar. Man kan också börja tävlingsflyga eller vidareutbilda sig i avancerad flygning, så man exempelvis får göra looping.
-Det jag gillar mest med flygningen är utmaningen. Att prestera lite bättre varje gång, säger Erik.
FAKTA om klubben: Kronobergs Segelflygklubb (KSFK) bedriver sin verksamhet på flygfältet Kronobergshed strax utanför Moheda i Kronobergs län. Här har klubben en klubbstuga, en hangar, en verkstad och två övernattningsstugor. Klubben bedriver all sorts segelflygning från provstarter och grundutbildning till avancerad flygning och tävlingsflygning. Klubben bedriver all sorts segelflygning från provstarter och grundutbildning till avancerad flygning och tävlingsflygning.
Flygtidsmässigt är klubben en av de mest aktiva klubbarna i landet med över 1000 timmar per år. Totalt har klubben runt 80 medlemmar i alla åldrar. Källa: https://www.ksfk.com
