Medicin

Jag har sagt förr att jag inte är bra på att vara sjuk. Jag är faktiskt riktigt dålig på det.  Kom in till akuten igår. Blev inlagd på medicinavdelningen. Min rumskompis är 97. Det är väl den normala åldern på dom som ligger här. 

Fått medicin för min höga puls. Två gånger. När jag kom in på morgonen var den sisådär 140 slag per minut. Med hjälp av mediciner var den nere på 60 ett tag. Men oj vad obehagligt!! Från att ha känt hjärtats slag hur väl som helst var det lugnt i bröstkorgen. Första dosen fick jag faktiskt redan på akuten. Uppjagad som få med nerverna utanpå. Tio minuter efter jag svalt den börjar maskinen jag är kopplad till som kollar EKG o puls att pipa.  Jag får panik! 

Det visade sig vara glappkontakt. Men jag var uppjagad. Det handlar inte om att jag inte litar på sjukvården och läkare. Det gör jag. Det handlar om mitt kontrollbehov och min rädsla för döden. Här inne påminns man om döden. Både pga att alls är sjuka,  men även för att alla är så gamla.

Får pulssänkande medicin och medicin mot struman på kvällen. Och från att ha varit lugn som en filbunke stressar jag upp mig igen. Pulsen är ju redan lägre. Blir den obefintlig nu då??

Chattar med Johan. Om det är nån som kan hjärtan i min närhet borde det vara han. Och mycket riktigt. Han lugnar ner mig. Jag tänker återigen. Mina problem är ingenting i jämförelse med hans.  Ingenting! Kan jag inte få bli så cool som han... 

Nåväl. Lugn. Klockan blir elva. Kanske ska sova lite. Somnar halv tolv. Men vaknar vid halv ett av att grannen far runt. Efter ett tag får jag åka ut o sova i ett behandlingsrum. Ensam. Skönt. Tar trots det lång tid innan jag somnar. Det piper här och där.  Jag räknar mina hjärtslag. Men va fasen Linda. Du är uppkopplad på övervakning med rapport direkt till hjärtavdelningen.  Nu måste du sova. Slumrar lite framåt småtimmarna.  Vaknar vid sex. Och ligger o lyssnar på den underbara personalens steg och röster utanför. Nu är det nog snart medicindags.  Jag får nog andas i fyrkant i förebyggande syfte! Slappna av och släpp kontrollen. Det får bli mitt motto här inne!