Maj-Britt och Per i Söderhavet

När Maj-Britt och Per möttes för första gången i slutet av 1960-talet på nattklubben Stampen i Stockholm tänkte Maj-Britt: -Nog är jag förtjust i honom men han behöver komma ut i världen och lära sig ett och annat.

Liftade runt i Afrika
Tio år tidigare hade Maj-Britt och en kompis liftat runt Afrika under ett och ett halvt års tid. Året var 1958 och Maj-Britt var 24 år. Till sin mamma sa hon att det var till Grekland hon skulle åka. Det hela började en dag när de skulle gå och fika i Stockholm och såg en fransk bil där det stod ”Travelling around the word”. Tanken föddes och där på caféet började de prata om att åka runt jorden. När de hade fikat klart var beslutet fattat. Indien skulle det bli. Vid närmare eftertanke kom de fram till att det skulle vara bättre att åka till Afrika. I ett och ett halvt år liftade vännerna från land till land.

-Idag skulle jag inte våga göra samma resa, säger Maj-Britt. Nu är det krig i de flesta länder vi besökte. På den tiden var jag inte det minsta rädd.

Per å sin sida hade tillbringat flera år tillsammans med sina kompisar och pratat om att segla jorden runt. Det hade bara blivit prat och ingen resa och så hade det säkert fortsatt om inte Maj-Britt kommit in i mitt liv och berättat om sin resa, säger Per.

Piratfilm i Västindien
De bestämde sig för att verkligen segla jorden runt och for iväg. Två år spenderades på Kanarieöarna.  En spännande sak hände när de kom dit.  ”Den hemlighetsfulla ön” med Omar Sharif skulle spelas in där. Filmteamet väntade på sin piratbåt som inte dök upp, och när Pers och Maj-Britt seglade in i hamnen trodde de att det var piratbåten som kom. När de upptäckte att så inte var fallet hyrde de istället in Per och Maj-Britts båt som fick en roll i filmen.

Paret  reste vidare och hamnade i Västindien och blev kvar där i sju år. Maj-Britt jobbade som lärare på lärarhögskolan i Antigua och Per och några vänner bedrev båtcharter. Varje sommarlov var de hemma i Sverige eftersom Maj-Britt var ledig och det var lågsäsong för charter.

Drömde om ett torp i Sverige
Ett torp i Sverige var drömmen och Pers far skulle hålla utkik efter ett. En dag telegraferade han till dem i Västindien och skrev att han hade köpt en gård på 400 tunnland i Hätteboda utanför Ursult.
-Vad gör vi nu, tänkte Per och Maj-Britt. Vad ska vi med en gård till?

De for hem till Hätteboda, året var 1976, och började planera sitt nya liv. 50 mjölkkor fick det bli, trots att ingen av dem hade erfarenhet av lantbruk sedan tidigare.

-Jag visste inte skillnad på halm och hö men vågade inte fråga någon, säger Per och skrattar gott. Jag tänkte att det får ge sig med tiden.

Maj-Britt arbetade som lärare medan Per drev gården. Det var slitsamma år med kor, får och hundar. Efter 12 år bestämde de sig för att sluta med mjölkproduktionen och tog ett sabbatsår vid Stilla havet och i Orienten, vilket blev en oförglömlig resa berättar de.

Vildmarkscamping i Hätteboda
Vid ett återbesök i Västindien år 1994 väcktes tanken att jobba med turister igen, fast hemma i Hätteboda. Idén om en egen campingplats var född. Från början var det tänkt att bli en traditionell campingplats på en av gårdens ängar.

Så kom en släkting från Norrland på besök och de var ute och vandrade på ägorna när de kom ner till källsjön till Mien, ca två kilometer från närmaste hus, mitt i storskogen.

-Här ska ni göra er campingplats, sa han och så blev det. Sveriges enda helt ekologiska campingplats började formas, helt utan el och rinnande varmt och kallt vatten. 1997 kom de första gästerna.

Ensligt, tyst och lugnt
Per och Maj-Britt ville ge sina gäster en lugn och enkel miljö ute i naturen, där de kan grilla vid öppen eld, fiska, paddla och titta på fåglar och djur. Inte sällan kan man se en älg strosa förbi, något som de många tyska besökarna verkligen uppskattar. Barnen får, som förr, hitta på sina egna lekar ute i naturen.

Campingen har vuxit rejält, både till ytan – det är en sjukilometerspromenad om man vill gå runt hela – och till antalet gäster. Förra året hade de 25 000 gästnätter, varav ca 60 procent kom från Tyskland. Det är endast fem procent svenska turister som kommer dit, kanske för att vi är mer vana att få lov att vistas ute i naturen än vad man får göra i andra länder, tror Per.

-Vi känner att det finns ett behov för den moderna människan att återgå till det ursprungliga som så bara för några dagar, säger Per och Maj-Britt, vilket finns stora möjligheter att göra här.

 
FAKTARUTA :

Maj-Britt  Larsson  80 år     Per Larsson: 72 år

Bor: i Hätteberga utanför Ursult
Familj: Per har en dotter sedan ett tidigare äktenskap
Yrke:  pensionärer och campingägare.
Bästa egenskap Majbritt om Per: Det står inte still, han har ständiga idéer.

Bästa egenskap: Per om Maj-Britt: hon har alltid inspirerat mig, men på senare tid har hon börjat bromsa lite, vilket förklaras av att Maj-Britt hade en stroke förra året och känner att hon vill ta det lite lugnare.

Motto: Vi tänker ekologiskt, pengar får inte styra. Vi måste ta hand om vår jord.