Livet det viktigaste för Ulrica!

24 år gammal startade Ulrica en begravningsbyrå för att förverkliga sin vision. Hon fick kämpa i motvind i början men har vunnit i längden. En stor famn och ett stort leende är det man först lägger märke till.

Ulricas tanke var att bli trafikskolelärare men när hon läste in tredje gymnasieåret på Komvux ändrades hennes planer. Hon fick nämligen göra ett arbete om döden och intervjuade då flera begravningsentreprenörer. Tanken slog rot att hon själv ville vara den som kunde hjälpa och finnas på plats för anhöriga som mist någon. Så efter en praktikplats i Växjö sökte Ulrica sig till Stockholm och landets första utbildning för begravningsentreprenörer.

Under utbildningstiden växte insikten att det var en egen verksamhet hon skulle ha.

-Jag ville göra på mitt sätt och jag gör aldrig något halvhjärtat. Det har gått 18 år sedan dess och har varit en spännande resa. Drivet har varit att bevisa att jag kan!

Det var inte självklart att som ung, blond, kvinna, starta en begravningsbyrå, i en tämligen traditionell bransch med ganska strikta regler. Ulricas vision var att skapa mer personliga begravningar och efterhand som tiden gick så fick hon fler och fler familjer som vände sig till henne. Ulrica älskar måndagar, för då börjar veckans arbete. Numera arbetar hon mest med den juridiska delen av verksamheten, boutredningar, testamenten och sådant medan hennes man Thomas och deras medarbetare Lasse sköter om den praktiska begravningsverksamheten.

-Man vänjer sig aldrig vid döden, den är aldrig välkommen men vi pratar mycket på jobbet och hjälps åt. Vi har nog en grundtrygghet alla tre som hjälper oss, säger Ulrica.

Att arbeta tillsammans med sin man ser Ulrica bara som en stor fördel eftersom de delar sina upplevelser men pratar i princip aldrig jobb hemma. Att arbeta med begravningsverksamhet är så mycket mer än det folk ser i kyrkan, berättar Ulrica. Det är mycket administration, många möten och bokningar och absolut inget får gå fel. Allt måste fungera till 100 procent.

Ulrica kommer från Älmhult, men drogs till Moheda av kärlek. Hon är utbildad tandsköterska och har arbetat som det i två år, främst med de som är tandvårdsrädda. På senare år har hon fått en kärlek till, nämligen hockey. Kollegan Lasse har varit hockeyspelare och är den som fått Ulrica intresserad. Intresset delar hon med yngste sonen och missar inte en Växjö Lakersmatch. De kan alla namnen på spelarna och skriker och gapar på domarna. 

-Jag är riktigt pinsam, säger Ulrica och skrattar stort.

Att läsa är en viktig avkoppling för Ulrica och hon läser gärna berättelser som bygger på verkliga händelser eller biografier. En gång i tiden spelade hon piano, målet var att kunna spela vad som helst utan noter men efter två år la hon av och nu spelar hon inte alls.

Vänskap är betydelsefullt för Ulrica, att ha vänner som man kan ha roligt tillsammans som man inte alltid måste tycka likadant som, men kunna vara trygg med att det finns en ömsesidig respekt för varandras åsikter.

-Alla har plus och minus. När man räknat samman plus och minus ska det vara ett stort plus efter likhetstecknet, då fungerar vänskapen, säger Ulrica.

Själv beundrar hon människor som verkar i det tysta utan att kräva uppmärksamhet för det som de gör. Som exempel nämner Ulrica en vän som jobbar frivilligt för Röda korset genom att besöka folk i fängelser och häkten. Hon är ett stort stöd för människor som har det svårt, men pratar aldrig om det som något märkvärdigt, säger Ulrica, En annan person som Ulrica beundrar är sin mamma, en person som tänker på många men som inte gör något väsen av sig själv.

De viktigaste besluten i Ulricas liv var när hon bestämde sig för att satsa på kärleken till sin man, att få barn och att starta sitt företag. Arbetet kommer att förändras, tror Ulrica. Om tio år är det fler borgerliga begravningar och över lag ännu mer personliga begravningar än idag. Nya familjebildningar innebär mer juridik, och rådgivningen kommer att bli än viktigare.

Hur ska vi se på döden?

-Jag tycker att vi ska prata om den ibland, men inte hela tiden. Livet här och nu är viktigare. Jag är inte rädd för att dö och inte för de döda, det bara är ett skal kvar. En del tror att man måste skydda barnen från döden, men det är bättre att låta barn få ställa sina frågor. De tar saker väldigt naturligt när de får vara med.

Ulrica säger att man blir väldigt ödmjuk och att man tar mer vara på livet, i det yrke hon och hennes kollegor har. Hennes bästa egenskap, säger hon själv, är omtanke. Det är något man känner av när man möter henne, hon känns som en äkta stor varm famn.

Namn: Ulrica Söderström
Bor: i Moheda
Ålder: 42 år
Yrke: auktoriserad boutredare, begravningsrådgivare
Familj: man och två barn
Fritidsintressen: läsa böcker, baka, familj och vänner och kolla på hockey.
Bästa egenskap: Omtänksam
Motto: De ord du säger idag ska leva vidare resten av livet hos någon annan.