Lite mer än 11 år sedan......

Julen 2003. Det var nog runt den tiden jag sov en hel natt senast. Gravidmage är inte optimalt när man som jag bara kan sova på mage...  Den 25 februari 2004  kl. 10.08 gjorde Wilma entré i vårt liv med buller o bång! Sugklocka behövdes och en del påstår att det kan vara en bidragande orsak. Till att jag inte sovit en hel natt sen hon föddes.

Nattskräck. Hon sätter sig upp i sängen o skriker. Pratar i sömnen.  I stort sett varje natt. Högt o tydligt. Går i sömnen. Också ganska ofta. Vänner till oss som varit hemma sent på kvällarna har inte fattat att hon sover när hon kommer knallandes :-)
Hon kan även flytta runt saker i sömnen som hon inte hittar sen. Har hänt att hon möblerat om i sin lillasysters rum. 

Så jag sover med ett öga öppet varje natt. Man vet aldrig vad som händer. Hon brås på sin far. Han är likadan. Bland de första gångerna jag sov över med honom, vaknade jag av att han stod grensle över mig o skrek  "Jag krigar ju aldrig nu för tiden". Då vaknade jag till ordentligt vill jag lova.  

Han har även varit på väg att kissa i syrrans ridstövlar! Han hälsade så glatt på henne när han gick förbi sa hon :-)  Far o dotter skulle sova i tält tillsammans på Böda ett år. Då kunde jag inte sova hemma för jag oroade mig vem som skulle vandra iväg först i sömnen. Men det gick bra!

Jag har aldrig varit ifrån mina barn mer än två nätter i sträck,  och det komiska är att då sover jag inte då heller. Det känns för ovant utan alla nattliga samtal, promenader och sällskap i sängen. 

Jag hörde nån som sa för ett antal år sedan att när barn föds med hjälp av sugklocka blir de oroliga i själen. Det var nån hokus-pokustant som sa det, men på min älskade Wilma stämmer det verkligen!  Nattetid iallafall!