Kärlek

Jag har skrivit innan att jag mötte Andreas när jag var 20 år gammal. Och det stämmer. Vi hade känt till varandra ett tag eftersom jag hade sommarjobbat i receptionen på det jobbet han jobbade på. Vi fick upp ögonen för varandra på riktigt på julfesten år 2000. Inget hände mer än att vi dansade och pratade. Jag messade honom dagen efter, men fick inget svar. Syrran och jag och en kompis skulle in till Växjö den dagen och titta på "Toner för miljoner". Min idol Lena Ph var med, men jag kunde inte koncentrera mig. Jag väntade bara på svar. Jag fick inget...

På måndagen åkte jag hem till Jönköping igen eftersom det var där jag bodde denna tiden och pluggade. På kvällen ringde Andreas upp mig. Han hade glömt sin telefon på jobbet på julfesten och hade alltså inte sett att jag hade messat. Hela den veckan pratade vi i telefon varje kväll. Länge. Jag som inte ens gillar att prata i telefon. Vi kunde prata  en-två timmar utan problem. På fredagen åkte jag hemåt till mamma och pappa. Jag gjorde mig iordning i röda brallor och en svart lång stickad kofta och lånade mammas och pappas bil och begav mig till Moheda för att träffa honom.

Jag hade varit i Moheda typ två gånger i mtt liv innan, när jag döptes och på Mohedadagarna ett år. Så eftersom jag inte hittade skulle han möta mig vid marknadsplatsen. När jag hade plockat upp honom skakade mina ben så att jag knappt kunde köra hem till honom:-)

Jag minns allt det som om det vore igår. Jag kommer precis ihåg hur han satt på en sten på marknadsplatsen. Nu när jag kör förbi där rätt ofta kommer den bilden till mig med jämna mellanrum.

Jag bodde i Jönköping ett och ett halv år i början, men jag åket hem så ofta jag kunde. Under tiden jag bodde där tvingade jag Andreas att flytta hemifrån, han skulle inte tro att vi skulle flytta ihop nån dag direkt hemifrån för hans del. Så han skaffade lägenhet. När jag hade tagit min examen ville vi ju flytta ihop. Vi hamnade i Grännaforsa i ett hus man fick elda i dygnet runt på vintern för att det skulle vara lite varmt. Än i dag kan jag tycka det är lyx att det är varmt vatten i kranarna utan att jag behöver elda! Det var ändå ett mysigt litet hus där vi trivdes jättebra. Det var kanske för att det var så kallt som jag blev gravid när vi varit tillsammans i 3 1/2 år. Jag ville inte bo på landet när jag skulle vara föräldraledig, så det blev flytt till lägenhet i Moheda. Där bodde vi i en månad innan vi gick och tittade på vårt hus och sen köpte det.

Under alla dessa år har han varit min andra hälft, jag fungerar inte lika bra utan honom. Vi får ju lov att längta efter varandra ibland också eftersom han reser till Kina rätt ofta och länge varje gång. Men han känner mig bättre än de flesta, alla mina sidor. Både de bra och de dåliga. Han kom till mig på fotbollscupen i helgen,  när jag stod och serverade tortillas, med en liten påse godis. I den låg det 5 salta pengar. Lakrits är mitt favoritgodis. Han kände bara på sig att jag behövde det just där och då! Vilket jag gjorde.

Vi skrattar, tränar, umgås, tittar på tv, uppfostrar våra tjejer m.m  ihop. Givetvis kan vi bråka nån gång ibland, men det är väldigt sällan. Jag visst det då, redan 2000 att det var, är och förbli mannnen i mitt liv. Min stora kärlek!