Julbord och återbruk på förskolan Lekbacken
För några veckor sedan firade man Nobelfest på förskolan. Alla barn och personal hade klätt sig fina och det serverades en trerätters middag. Barnen fick diplom som miljöhjältar, för miljö och återbruk har den här förskolan full koll på.
Barnens perspektiv
Tillsammans med Benjamin och Tindra, som går på femårsavdelningarna Kojan och Pärlan, slår vi oss ner för att prata om mat och vad de tycker är bra med förskolan. På de små barnanpassade stolarna sitter även Linda, som arbetar som kock, Martina pedagogisk handledare och Ida som är barnskötare.
-Jag gillar kokt potatis bäst, säger Tindra. Benjamin tycker knäckebröd och grissini, brödpinnar, är godast. Och pizzan förstås.
Julbord
Precis som vanligt dukades det upp till ett rejält julbord upp för barnen några dagar innan julafton. Där bjöds på det mesta som brukar finnas ett vanligt julbord: köttbullar, skinka, brunkål, stuvad grönkål och sillinläggningar.
-Många barn är faktiskt förtjusta i sill, säger Linda och ser belåten ut.
Egen grönsaksodling
Alla barnen på Lekbacken äter grönsaker och tycker det är väldigt gott. Varje dag har de ett salladsbord med 15 olika sorter att välja på. De odlar själva många grönsaker och örter ute i trädgården. Sedan i höstas finns även ett växthus på plats,som glädjer inte minst Linda.
-Det är så härligt att kunna gå ut och hämta färska grönsaker och tillreda dem direkt. Via växthuset kan vi nu odla fler tomater, gurka och paprika för att bara ta några exempel.
Barnen får gärna hjälpa till i köket om de vill.
-Jag gillar att hacka grönsaker, säger Tindra. Benjamin berättar att han tycker om sallad och äpplen.
Det händer ganska ofta att maten tillagas och äts utomhus, vilket barnen uppskattar.
-Alla måste alltid smaka på maten och oftast visar det sig att de gillar vad de bjuds på. Det är viktigt att lära barn att våga smaka på mat, säger Linda.
Minskat matsvinn
På Lekbacken arbetar man mycket med återbruk och att hålla nere på matsvinn. Dels genom att maten serveras som buffé, vilket innebär att maten bärs ut efterhand som den går åt. De som blir över i veckan serveras på fredagarna som “veckans bästa”. Dessutom utbildas alla barn i förskolan.
-Vi ger alla barn som är tre till fem år en föreläsning där vi visar bilder på mat och portionsstorlekar så att de ska veta hur mycket man bör äta till frukost, lunch och mellanmål, berättar Linda.
-Vi vuxna finns också på plats och pratar med barnen och frågar om de tror att de kommer att orka så mycket som ligger på tallriken. De flesta barn har lärt sig ta lagom portioner som de blir mätta av och behöver därför inte slänga rester. På matsedeln finns alltid en vanlig rätt, en vegitarisk och en soppa, förutom det stora salladsbordet, så det finns alltid något för alla, berättar Ida.
Projektarbete
Det är inte bara maten som man värnar om på Lekbacken, utan hela miljön. Barnen jobbar med olika projekt som bland annat handlar om miljön. Ett av dem har varit att studera sjön Salen, inte minst nu när det har varit så lite vatten.
-Det finns inget vatten till ankorna, konstaterar Tindra.
Barnen har också byggt en egen stad, Alvesta, där det mesta finns med. Mycket vikt har lagts ner på att göra stationshuset så verkligt som möjligt, både klockan och en larmknapp finns med. 
Finns inga papperskorgar i Alvesta
Ida berättar att en viktig del i arbetet i förskolan är att barnen får vara ute i samhället vilket de ofta är, det är nära från Lekbacken till centrum, för att lära sig så mycket som möjligt och ha synpunkter.
-Det saknas papperskorgar i Alvesta har barnen konstaterat och undrar varför. Vi kommer att fråga de som bestämmer i Alvesta om detta, säger Ida.
En del av projekten ställs ut, nu närmast kommer ett att finns hos Änglahår i Alvesta.
-Vi arbetar efter Reggio Emilia-modellen, där det är viktigt med dokumentation tillsammans med barnen. Vi vill veta hur de tänker, säger Martina.
Norsk samverkan
Barnen och personalen har lärt känna en förskola i Skii i Norge och brukar ha utbyte med dem, både via besök, Skype och mejl.
-Det är inte så stor skillnad på hur de har det i Norge jämfört med Sverige. Den största skillnaden är att de har egen mat med sig, på deras förskola serveras endast mackor, säger Linda.
FAKTA Reggio Emilia: Pedagogiken utgår från lyssnande, dokumentation och reflektion, liksom att se på olikhet som ett viktigt värde. I Reggio Emilia har man utvecklat ett verktyg, pedagogisk dokumentation, som möjliggör en ständig utveckling av det pedagogiska arbetet, och projettazione, som är ett projektinriktat arbetssätt för att barnen ska få chans att fördjupa sig i sitt utforskande. Många av projekten har gett barnen, förskolorna och den omgivande staden möjlighet att möta varandra.
