Jag kunde hamnat var som helst i världen!

När Sohie var fyra och ett halvt år gammal sattes hon på ett flygplan från Sydkorea till Sverige. Hon säger att hon inte minns något från resan, men tror att det egentligen handlar om att hon förträngt händelsen. Kvar i Korea fanns en syster och en mamma och pappa. –Jag kunde hamnat var som helst i världen, säger Sohie, men det blev Sollefteå.

Sohies föräldrar skiljde sig och i Korea var det pappan som fick vårdnaden om barnen enligt lag. Han orkade inte med sina barn utan lämnade dem till en fosterfamilj. Efter en tid bestämde han sig för att adoptera bort flickorna. Sohie fick åka först, hon blev adopterad av en ensamstående lärarinna i Sollefteå. Systern adopterades bort först en månad senare och hamnade i en annan familj i södra Sverige. Det var inte tal om att systrarna skulle få bo tillsammans. Sitt namn fick hon behålla eftersom hon inte var något hittebarn.

-Min rotlöshet kommer säkert ifrån min barndom. Jag vet egentligen ganska lite om mina rötter.

1995 besökte hon, för första gången sedan hon blev bortadopterad, Korea tillsammans med sin man och sina två döttrar. Det var en fin resa och det kändes mest som jag var en vanlig turist säger Sohie som har bestämt sig för att åka tillbaka igen om något år.

-Jag hade en bra barndom i Sollefteå, jag blev inte mobbad för mitt utseende och kände mig trygg. Däremot blir det en slags falsk trygghet, för inom mig är jag helt svensk, men inser att folk som inte känner mig inte kan veta det eftersom jag inte ser ”svensk” ut. Det händer att jag blir tilltalad på engelska av okända människor.

Tanken var att aldrig lämna Norrland. –Vi flytt int, som man sa på 70-talet. Men ödet ville annorlunda, de ville gå samma  utbildning och kom in i Växjö. De blev kvar och trivs bra. 

 Barndomen har även präglat henne musikaliskt. Först genom kommunala musikskolan i Sollefteå  där  hon sjöng i kör och även lärde sig spela flöjt. Sedan genom hela livet, på senare år genom  musikgrupper och genom de vistexter hon skriver.

-Pär, min man, har alltid skrivit musik men jag har inte skrivit texter till hans låtar förrän nu. Först efter 33 år som par kom vi på att vi kan skriva musik tillsammans, säger Sohie och skrattar. Vi har ett band, Projektet, tillsammans med en kille som spelar kongas, och vi har precis haft en spelning på Kafé de Luxe med helt egenskriven musik. 

Under nästan 25 år höll Sohie på med Tai Chi, en lugn träningsform som passade henne bra eftersom hon alltid har bråttom. Numera är det istället vardagsmotion som gäller, att gå eller cykla till jobbet och att dansa. Ett ständigt nötande blir i alla fall bra vardagsmotion istället för att träna hårt, tänker Sohie.

Miljöintresset kom tidigt, omtanken om jordklotet och humanism. Vi behöver inte leta efter andra världar, det räcker bra om vi tar hand om den vi har och att vi lever här och nu, menar Sohie. Även här handlar det om ett ständigt nötande, att göra det man kan för att minimera miljöpåverkan.

-Det är viktigt för mig att inte sätta press eller tvinga folk att tänka på miljön. Det ska istället vara en utmaning för var och en att hitta sitt sätt. Min roll är bland annat att slå hål på myter, som exempel att det inte spelar någon roll vad vi gör. Självklart är det bättre att göra något än inget alls. I mitt arbete som miljösamordnare för Växjö kommun ingår att jobba med strategiskt långsiktiga mål. Ett av målen är att köpa ännu mer ekologiskt inte bara till kommunens kök, utan också för oss privata konsumenter.

Hur ska vi göra för att få bästa resultat i vårt miljöarbete?

-Leva lite långsammare och lite enklare, är en bra början. Vi har blivit fartblinda och många varken hinner eller orkar tänka. Men ingen blir egentligen lyckligare av en massa materiella ting. Vi ska inte ha dåligt samvete, det ska vara roligt att tänka på miljön. Ingen behöver vara expert. Just nu håller vi på att planera Earth week, en rolig och intressant miljövecka där många olika företag och organisationer har ett fantastiskt engagemang. Vi avslutar veckan med att släcka under Earth hour, säger Sohie, och lägger till att hon har roligt varje dag på jobbet.

Källa: www.vaxjo.se/earthweek

FAKTARUTA  
Ålder:   53 år
Bor: i Växjö
Familj:  man, två vuxna döttrar, första barnbarnet på väg, och katten Sally.
Yrke:  miljösamordnare på Växjö kommunBästa egenskap: jag är en positiv person.
Motto:  Ta dagen som den kommer, du behöver inte ha koll på allt.