Indien, träning och kyrkan
Malin Stenkilsson, 36 år, har en speciell dialekt som hon säger kommer från flera håll. Dels från födelseorten Svalöv men också från Alvesta där hon vuxit upp, från Kalmar där hon pluggade i flera år och Stockholm där hon bodde en tid innan det åter blev Alvesta.
Sedan tio år tillbaka arbetar hon i Osby, och tycker tiden på tåget till och från jobbet är helt acceptabel.
-När jag arbetade i Stockholm som aerobic- och vattengympainstruktör åkte jag från den ena änden av stan till den andra. Korta sträckor i kilometer och mil, men resor som tog väldigt lång tid, så att åka tåg i 30 minuter till jobbet är inte alls så jobbigt som man kan tro.
Produktutveckling och design
Under sina år i Kalmar utbildade sig Malin inom produktutveckling och design.
-Jag har alltid tyckt om att skapa, gillar bild, text och musik i kombination och gör gärna collage. Reklam och musikvideos har alltid fascinerat mig. Min pappa var lite av en uppfinnar-jocke så jag har nog fått en del av min kreativitet från honom.
Marknadsansvarig sortimentsutvecklare
I arbetet som marknadsansvarig och sortimentsutvecklare på heminredningsföretaget Affari gör Malin många resor, inte minst till Kina och Indien. Det blir minst två resor varje år till båda länderna för att gå på mässor, träffa producenter och leverantörer. En hel del inköp blir det också.
-Många tror att man hinner se så mycket när man resor i jobbet som jag gör. Men det jag ser mest är flygplatser, hotellrum och mässor och fabriker, säger Malin och skrattar.
Stor katalogproduktion
Under höstens resa till Indien och Kina fick hon för första gången tid att vara turist.
-Vi var på mässa i Indien och skulle sedan åka vidare till Kina direkt, eftersom höstmässorna ligger efter varandra. Då var det jag som gjorde hela katalogen själv, såg till att alla produkter kom med, skrev all text och stylade bilderna. Sen gjorde jag layouten dvs satte ihop text och bild innan den gick i tryck. På den tiden bestod den av 80 sidor.
Det finns närmare 4500 olika produkter i sortimentet, mest inredningsdetaljer som exempelvis krukor, ljusstakar men också mindre möbler. Företaget är en av de största grossisterna i Sverige berättar Malin.
-De flesta butiker som säljer heminridning, oavsett om de finns på “fina gatan” eller är en lågprisbutik, har de några produkter från oss i sitt sortiment.
Monterade rollatorer
Som ung studerande arbetade Malin på somrarna med att montera rollatorer på ett företag i Alvesta. Dit återvände hon efter sin hemflytt från Stockholm för att ha en stadig inkomst, även om jobbet inte var det hon drömde om när hon gick på Högskolan i Kalmar.
-Mina tankar var att fortsätta utbilda mig inom design i Finland. Vid samma tid fick Markus, min man, erbjudande om att ta över en skidskola i Norge. Precis då dök jobbet på Affari upp.
Markus valde att stanna i Alvesta. Efter att ha varit skidlärare i mer än tio år lockade en annan tillvaro.
Mässor i Indien och Kina
-Jag tackade nej till Finland och ja till Osby och har sedan dess haft många olika uppgifter i företaget. Numera gör jag inte grafiska arbeten och layouter men jag är med och skapar koncepten.Det är roligt att arbeta i team och utvecklas. Vi är alltid minst tre fyra som åker i väg på mässor, både i öst men också inom Europa förstås. De flesta resor är mellan sex – åtta dagar långa.
Trygg pappa till barnen
-Markus är den bästa pappan. Jag är helt trygg i att han klarar av allt gällande barnen, troligen på ett bättre sätt än jag. Om det skulle hända något med mig så är jag helt förvissad om att han skulle klara av situatioen. Vi har delat förändraledigheten och varit hemma cirka sju 7 månader var.
Förutom jobbet så ägnar Malin sin tid åt styrketräning och att sitta med I Alvesta församlings kykroråd.
-Jag har alltid tyckt om att röra på mig, för mig är det ett sätt att hämta styrka och att rensa hjärnan. I styrketräningen har jag funnit precis det jag behöver.
Hur kom du med i kyrkans värld?
-Jag har alltid varit en sökare. Var på väg att konfirmera mig som alla andra men hoppade av två veckor innan det var dags, eftersom jag då kände att det där tror jag inte på. Under åren som gick sökte jag en tro men fann ingen. När jag fick mitt första barn valde jag att gå med i kyrkans barnverksamhet för att lära känna fler föräldrar. En kväll blev jag inbjuden till heliga danser och där och då hände det något. Att dansa med människor man inte känner och ändå känna sig helt trygg, utan jobbmasken eller mammamasken – bara vara jag. Kyrkan har blivit en gemenskap för mig och därför vill jag engagera mig.
Att vara med i Kyrkofullmäktige och kyrkoråd är ett förtroendeuppdrag. Man väljs på fyra år och nästa val blir 2017.
-Från att jobbet har varit väldigt viktigt, till att ha hittat en meningsull fritid, förutom familj och vänner, betyder väldigt mycket för mig.
